Hyperhidros innebär att kroppen producerar mer svett än den behöver för att kyla sig. Det är ett medicinskt tillstånd och inget tecken på dålig hygien. Det finns hjälp att få, från egenvård till behandling via läkare.
Svett är kroppens inbyggda kylsystem. Vid hyperhidros jobbar svettkörtlarna på högvarv, långt utöver vad kylningen kräver. Någon exakt gräns för ”för mycket” finns inte. Det som räknas är hur mycket svetten stör dig i vardagen.
Tillståndet är vanligare än de flesta anar. En svensk studie från 2016 uppskattade att omkring 5,5 procent av vuxna mellan 18 och 60 år har primär hyperhidros och att ungefär 1,4 procent har svåra besvär. Ändå dröjer många i åratal innan de nämner saken för vården. Du är alltså inte ensam.
De vanligaste områdena är armhålor, handflator och fotsulor. Ibland drabbas även ansikte, ljumskar och andra delar av kroppen, ofta flera områden samtidigt.
Två former: primär och sekundär
Primär hyperhidros saknar bakomliggande sjukdom. En trolig förklaring är att nervsystemet skickar för starka signaler till svettkörtlarna. Besvären sitter ofta i avgränsade områden, börjar vanligen i barndomen eller tonåren och går ofta i släkten. De allra flesta fall är primära.
Sekundär hyperhidros har en yttre orsak, till exempel hormonförändringar, en annan sjukdom eller ett läkemedel. Den formen behöver utredas av läkare.
Formerna kan vara svåra att skilja åt på egen hand.
Så kan vardagen påverkas
Fuktiga händer gör handslag och grepp om papper eller föremål besvärliga. Ständig fukt kan reta huden och öppna för hudinfektioner. Oro, stress och undvikande i sociala situationer kan dessutom tära rejält på livskvaliteten.
Det här kan du prova själv
Vid lindrigare besvär kommer du ofta långt med egenvård. Tvätta med mild tvål och låt huden vara ren och torr.
Antiperspirant dämpar svettningen och deodorant lukten och för många räcker den kombinationen. Antiperspirant går bra att använda även på händerna. För fötterna hjälper strumpor i naturmaterial som du byter ofta och skor som får torka mellan gångerna.
Vilka behandlingsalternativ finns?
Räcker inte egenvården finns fler vägar att gå.
Starkare antiperspirant. Ofta det första steget och det finns extra starka varianter för kraftig svettning.
Botulinumtoxin. Injektioner som tillfälligt bryter nervsignalen till svettkörtlarna. Effekten klingar av med tiden och behandlingen upprepas ungefär en gång i halvåret.
Jontofores. En svag elektrisk ström leds genom huden via vatten.
Receptbelagda läkemedel. De kan dämpa svettproduktionen men kan ge biverkningar och sätts därför in först efter en läkarbedömning.
Kirurgi. Övervägs bara i sällsynta, svåra fall.
När bör du söka vård?
Du behöver inte bita ihop. Att svettningarna stör din vardag är i sig ett fullgott skäl att kontakta vården.
Kontakta en vårdcentral om du svettas kraftigt och samtidigt har nattliga svettningar, viktnedgång, långvarig feber, trötthet eller hjärtklappning. Sök också bedömning om svettningarna plötsligt ändrar karaktär eller debuterar först i vuxen ålder, eftersom primär hyperhidros brukar börja tidigt i livet.
Så fungerar en digital bedömning
Du svarar på frågor om besvären och loggar in med BankID. En legitimerad läkare går igenom svaren och ger dig besked om det rör sig om primär hyperhidros, om utredning behövs eller om du i stället bör undersökas på plats.
Vanliga frågor om hyperhidros
Beror överdriven svettning på dålig hygien?
Nej. Hyperhidros handlar om att svettproduktionen är större än kroppens behov, inte om hur du sköter din hygien.
Är hyperhidros farligt?
Primär hyperhidros är inte farlig i sig, men kan påverka livskvaliteten. Kommer svettningarna tillsammans med nattliga svettningar, viktnedgång, feber, trötthet eller hjärtklappning bör du söka vård, eftersom en bakomliggande orsak kan behöva utredas.
Finns det behandling mot hyperhidros?
Ja. Egenvård räcker ofta vid lindriga besvär och vården har flera behandlingsalternativ när det inte gör det.