Vad är klimakteriet?
Klimakteriet är en naturlig fas i livet, då äggstockarna gradvis trappar ner sin hormonproduktion och mensen till slut upphör. Hur det känns skiljer sig stort. En del märker knappt något, andra får symtom som stör vardagen. Då finns hjälp att få.
Vad händer i kroppen?
Under klimakteriet minskar äggstockarnas hormonproduktion steg för steg, tills mensen uteblir helt. Övergången kan ta allt från ett par år till över tio.
De flesta får sin sista mens runt 51 till 52 år och 45 till 57 räknas som vanligt. Röker du kommer menopausen i snitt ungefär två år tidigare. Hur det känns är högst individuellt och kropp, psyke och livssituation spelar in.
Perimenopaus och menopaus: vad är skillnaden?
Perimenopaus är åren innan sista mensen, när hormonnivåerna börjar gunga. Oregelbunden mens är ofta första tecknet och symtom kan börja redan här.
Menopaus är tidpunkten för den allra sista mensen. Den kan konstateras säkert först efter tolv mensfria månader, eftersom blödningarna kan återkomma.
Tiden efter kallas postmenopaus.
Orsaker
När kroppens nivå av östrogen sjunker påverkas bland annat temperaturreglering och slemhinnor. Det kan bidra till värmevallningar, svettningar och torrhet. Sömnbrist efter nattliga svettningar kan i sin tur påverka ork, koncentration och humör.
Flera förändringar kan alltså förekomma samtidigt; de behöver inte betyda att något annat är fel, men besvär som oroar går att ta upp med vården.
Symtom
Symtomen varierar stort i typ, styrka och längd. Vanligt är:
Vallningar och svettningar. Plötslig värme och svett, ibland frusenhet efteråt, dag som natt. Besvären är vanligast runt sista mensen och kan finnas kvar i flera år efteråt.
Sämre sömn. Svårt att somna eller nattsvett som väcker dig.
Humör som gungar. Snabba svängningar och nedstämdhet.
Torrare slemhinnor. Mest i underlivet, med sveda, obehag och ibland täta trängningar, men även ögon, näsa och hals.
Minskad sexlust.
Vallningarna varar i snitt fyra till sju år och klingar oftast av. En del har besvär över tio år, andra nästan inga.
Vad kan du göra själv?
Klimakteriet i sig behöver ingen behandling, men många vanor kan mildra besvären. Träna tre till fyra gånger i veckan, gärna med styrketräning. Prova avslappningsövningar. Dra ner på kaffe, te och alkohol, som kan trigga vallningar. Klä dig i tunna lager som är lätta att ta av och rök inte.
Behandling
Stör besvären din vardag går det att få dem lindrade. Vad som passar beror på symtomen och din övriga hälsa.
Hormonbehandling. Behandling med östrogen som verkar i hela kroppen kan lindra klimakteriebesvär. Har du livmodern kvar ges östrogenet tillsammans med gulkroppshormon.
Lokal östrogenbehandling. Mot torra slemhinnor i underlivet finns östrogen att använda direkt i slidan, liksom hormonfria geler.
Icke-hormonella alternativ. Vid sömnproblem eller nedstämdhet kan andra läkemedel ibland användas. Akupunktur hjälper ibland mot vallningar och svettningar.
Stöd och livsstil. Samtalsstöd och regelbunden motion kan också minska besvären.
När bör du söka vård?
Hör av dig till vårdcentral eller gynekolog när besvär som vallningar, sömnbrist, nedstämdhet eller torra slemhinnor stör vardagen. Då går ni igenom symtomen och vad som kan passa, till exempel hormonbehandling.
Vissa signaler ska alltid bedömas av vården. Blöder du när mensen varit borta i över ett år ska du alltid söka vård. Detsamma gäller rikliga, täta eller mycket oregelbundna blödningar och blödning vid samlag.
Upphör mensen före 40 till 45 års ålder ska det utredas. Före 40 års ålder kallas det prematur ovarialinsufficiens och ska alltid bedömas.
Vanliga frågor om klimakteriet
Hur vet jag om jag är i klimakteriet?
Oregelbunden mens plus till exempel vallningar eller sämre sömn är ofta första tecknet. Säkert besked om menopausen får du först efter tolv månader utan blödning.
Hur länge pågår klimakteriet?
Allt från ett par år till över tio. Vallningarna varar i snitt fyra till sju år och brukar mattas av.
Är klimakteriet farligt?
Nej, det är en naturlig del av livet och ingen sjukdom. Men blödningar efter menopaus ska alltid undersökas av vården.